Black Acid Soul av Lady Blackbird
Black Acid Soul, som släpptes 2021, är en blandning av jazz, soul och blues, och det har hyllats för sin råa känsla och djupgående uttryck. Lady Blackbirds röst är i centrum genom hela albumet, och den drar omedelbara paralleller till legendariska artister som Nina Simone och Billie Holiday, med sin emotionella tyngd och känslomässiga intensitet.
Producenten Chris Seefried har tillsammans med Lady Blackbird skapat ett mörkt, atmosfäriskt ljudlandskap där låtarna pendlar mellan originalverk och tolkningar av klassiska jazz- och soullåtar. En av höjdpunkterna är titelspåret "Blackbird," som är en tolkning av Nina Simones låt, där Lady Blackbird tillför en modern edge samtidigt som hon bevarar den klassiska känslan.
Albumet fick stor uppmärksamhet från både kritiker och publik för sin kombination av modern och klassisk stil, vilket ger albumet en tidlös känsla. Black Acid Soul har beskrivits som en upplevelse som drar lyssnaren in i en värld av introspektion och intensitet, och det etablerade Lady Blackbird som en av de mest spännande nya rösterna inom modern soul och jazz.
Innehållet kan inte visas
Recensioner
Black Acid Soul is the sensational new recording by Marley Munroe, aka Lady Blackbird. This is heady, haunting, sexy, soulful, heartbreaking stuff. With a voice that suggests a cross between Mahalia Jackson and Nina Simone, Lady Blackbird tears your heart apart and puts it back together again on this 11-song set. - Frank Alkyer
Marley Munroe finds her calling with an extraordinary collection of songs and performances that burn deep into you - Alex Petridis
Lady Blackbird’s Black Acid Soul does not fit neatly into any one genre. Yes, the artist (real name: Marley Munroe out of Los Angeles) chose a famous Nina Simone song as her professional moniker, title of a single and the opening track of her album, Black Acid Soul. Munroe is not posing as a modern-day incarnation of the great songstress and civil rights activist; instead, her influences are wider and deeper and even more far ranging—she even covers a James Gang tune from Yer Album! (Man, I loved the early James Gang stuff for the pure funk of it, much as I loved the blues, even as a kid, but this is not strictly a blues album either). The title captures it best—it’s soulful and carries the influences of the decades- rock, psych, jazz, and funk, but arranged and delivered in a way that goes far beyond the smoky lounge/torch singer trope.
There’s a power and seductiveness to Munroe’s voice and a sophistication to the arrangements that, while spare, manage to capture the essence of each song. -